En våtdräkt är en av de viktigaste utrustningsdelarna för alla som ägnar sig åt vattensport. Neoprenet den är gjord av är fullt av små slutna luftbubblor, och det är de som står för det mesta av isoleringen. En våtdräkt släpper också in ett tunt lager vatten som kroppen värmer upp, så en tajt passform spelar roll: den hindrar det uppvärmda vattnet från att spolas ut och ersättas av kallt. Ett termiskt foder lägger till ytterligare ett isolerande lager närmast huden.
Det betyder inte att du inte vill ha en lätt våtdräkt på sommaren också. Även när det är varmt i luften förlorar du kroppsvärme snabbt i svalt vatten, så det är viktigt att ha något som håller bålen varm. Förutom att hålla uppe kroppstemperaturen skyddar det extra lagret dig mot skrubbsår, blåmärken, kyla i vinden och skadlig UV-strålning. Luftbubblorna i neoprenet ger dessutom lite extra flytkraft.
Att avgöra vilka egenskaper som passar dig, och att välja bland så många alternativ, kan vara klurigt, särskilt om du köper din första dräkt. Som tur är är det just vår specialitet att matcha människor med rätt våtdräkt, så vi har satt ihop den här enkla guiden steg för steg med allt du behöver veta inför ditt val.
Orden du möter på en våtdräkt
Shorty, eller spring suit - korta ärmar, korta ben. En sommardräkt.
Full suit, eller steamer - långa ärmar, långa ben. Det de flesta menar med en våtdräkt.
Long john - långa ben, inga ärmar, används ensam eller under en jacka.
Panel - ett enskilt stycke neopren. Fler paneler ger en tajtare passform, men också fler sömmar.
Flushing - kallt vatten som spolar genom dräkten och ersätter det varma vattnet inuti. Just det som en bra passform förhindrar.
Tjockare neopren är varmare, men också mindre elastiskt. Våtdräkter finns i olika kombinationer av tjocklekar, mätt i millimeter, och de syns i beskrivningen som ett, två eller tre tal.
Det första talet är tjockleken runt bålen, där du behöver mest isolering. Talen efter är tunnare, eftersom det är där du behöver röra dig. På en dräkt med två tal, till exempel 3/2mm, gäller det andra talet både armar och ben. På en dräkt med tre tal, till exempel 5/4/3mm, är det andra talet benen och det tredje armarna.
Vad du behöver beror på var (och när!) du tänker använda din våtdräkt.
Börja med att kolla den genomsnittliga vattentemperaturen på ditt favoritställe den tid på året då du räknar med att använda dräkten mest, och välj det alternativ i vår temperaturguide som stämmer bäst.
18°C+
14-17°C
11-13°C
8-10°C
< 8°C
1-2mm shorties och sommardräkter
Det tunnaste alternativet som finns.
Superlätt och elastisk, så du får betydligt mindre trötta armar när du paddlar och mycket mindre risk att bli överhettad.
Bra mot kylan i vinden tidiga sommarmornar, och ger dessutom UV-skydd.
Finns med långa ärmar, korta ärmar eller utan ärmar, och med långa eller korta ben.
Badshorts med en neoprentopp eller rashvest fungerar som alternativ när det är riktigt varmt.
Du behöver inga skor för värmens skull under de här förhållandena, men ett lätt par 1-2mm revskor skyddar tårna på steniga stränder och rev.
3/2mm heldräkt
Vår populäraste typ av våtdräkt.
Det mest mångsidiga alternativet på våra breddgrader, bra genom sommaren och in i den tidiga hösten. Ska du använda den in på hösten, välj en dräkt med blindstitch-sömmar i stället för flatlock, så att mindre kallt vatten tar sig in.
Perfekt för dig som är ny inom vattensport och behöver en pålitlig allroundare.
3mm runt bålen och 2mm på armar och ben.
Full täckning men med gott om rörelsefrihet.
Några av våra 3/2-dräkter har även ett termiskt foder så att du håller ut längre in på hösten. Läs mer om foder.
4/3mm heldräkt
För surf i svalt till kallt vatten.
Bäst för att hålla dig på vattnet genom hösten och för att ta dig genom övergången från vinter till sommar.
4mm runt bålen och 3mm på armar och ben. Den är varmare än en 3/2 och skyddar bättre mot kylan i vinden en blåsig höstdag.
Vid de här temperaturerna vill du också ha skor och handskar till dräkten.
5/4 eller 5/4/3mm heldräkt
För alla som vill surfa vintern igenom är det här den idealiska vintertjockleken.
5mm runt bålen, 4 eller 3mm på armar och ben.
Ett foder är väl värt att välja till och finns på de flesta av våra dräkter i mellan- och toppklass.
Skor och handskar är ett måste.
En huva är också en bra idé.
6/5mm heldräkt
För dig som jagar vintervågor, även långt norrut.
Sköna 6mm neopren runt bålen och 5mm på armar och ben, så du sitter varmt och skönt i en sådan här.
Värt att veta är att en tjockare dräkt är något mindre elastisk, men det är bättre än att frysa.
Skor, handskar och huva är ett måste under de här förhållandena.
När du har hittat det bästa alternativet för vattentemperaturen, se om något av nedanstående gäller dig. I så fall kan du överväga att gå upp ett steg i tjocklek:
Vädret: Blåser det mycket behöver du en tjockare dräkt som skyddar mot kylan i vinden.
Årstidsväxlingar: Vattnet är som varmast i början av hösten, men lufttemperaturen sjunker samtidigt, så du fryser mer när du är uppe ur vattnet. I början av våren är vattnet som kallast, trots att vädret blir varmare.
Tid i vattnet: Ett kort, aktivt pass håller dig mycket varmare än ett långt där du mest sitter och väntar. Ska du vara i vattnet i två timmar, eller rör du dig inte så mycket, gå upp en tjocklek.
Personlig preferens: Vet du att du brukar frysa snabbare än dina kompisar, tveka inte att välja en tjockare våtdräkt.
Dräkter utan neopren och i naturgummi
Traditionellt neopren är en oljebaserad produkt. De flesta märken erbjuder numera ett alternativ av naturgummi, oftast sålt under namnet Yulex, och det är varmt och töjbart nog för att du knappt skulle känna skillnad i blindo.
De här dräkterna ligger vanligtvis i den dyrare delen av en serie, och allt ovanstående gäller oförändrat: läs en 4/3mm i naturgummi precis som du läser en 4/3mm i neopren.
Kom ihåg att en torr våtdräkt alltid känns tajtare än en blöt, så gå inte upp en storlek bara på grund av det.
Alla märken använder inte samma storlekssystem, så när du har valt dräkt och känner till märket är det viktigt att stämma av dina mått mot rätt storleksguide, som finns på varje produktsida. Du kan också jämföra storlekar från några av våra populäraste märken.
Osäker på hur tajt dräkten ska sitta? När dräkten kommer och du provar den ska den sitta som en extra hud. Du ska kunna böja dig ner och nå tårna (eller så långt du normalt når!) och ha full rörlighet i armar och axlar. Samtidigt vill du inte att dräkten sitter löst någonstans, för då rinner kallt vatten hela tiden genom den (det kallas flushing).
Vad man har under
De flesta har ingenting under våtdräkten, eller bara badkläder. En rashvest hindrar neoprenet från att skava i nacken och under armarna, och gör dräkten lättare att dra på. På vintern ger en termisk neoprentopp riktig värme utan att bygga mycket. Undvik bomull, som håller kvar kallt vatten mot kroppen.
3. Vilken blixtlåslösning passar mig?
Blixtlåslösningen är det sätt dräkten öppnas på. Den avgör hur lätt dräkten är att få på och av, och hur stor rörlighet du har i överkroppen, eftersom blixtlås inte töjer. Vilken som passar dig handlar om att väga hållbarhet och enkelhet att ta på dräkten mot hur mycket rörlighet du behöver över axlarna. Professionella atleter vill ha maximal rörlighet för att kunna pressa sig till det yttersta, medan den som surfar för nöjes skull och nybörjare ofta prioriterar hållbarhet.
Back Zip
Chest Zip
Zip-Free
Back Zip
Det klassiska blixtlåset som går rakt ned längs ryggen, med ett långt snöre så att du kan dra upp och ner det själv utan hjälp.
Populärt på nybörjardräkter och hos den som är ny inom surfing. Ett back zip kan också vara det bättre valet för bredare personer, eftersom hela överdelen öppnas upp och ger mer plats när du ska i dräkten.
FÖRDELAR: En back zip-dräkt är enklast att ta på och av.
NACKDELAR: Ett back zip är den längsta typen av blixtlås och kan begränsa töjningen över rygg och axlar, just där du ofta behöver mest rörlighet. Den är också mer utsatt för flushing (vatten som kommer in i dräkten), så du kan bli nedkyld då och då.
Den här typen av dräkt sluter tätt med hjälp av anpassade, överlappande paneler i stället för ett blixtlås.
Används främst på prestanda- och tävlingsdräkter.
FÖRDELAR: Minsta möjliga flushing och största möjliga töjbarhet.
NACKDELAR: Inte lika hållbar som dräkter med blixtlås, på grund av all töjning som krävs varje gång du tar på den. Det krävs lite vickande för att komma i, men man lär sig snabbt.
Sömmarna håller inte bara ihop din våtdräkt, de är också de ställen på dräkten där det oftast uppstår problem:
Släpper in vatten - eftersom sömnad innebär att man gör små hål i neoprenet kan det leda till läckage, beroende på metod.
Begränsar rörligheten - sömmarna är den näst minst töjbara delen av en våtdräkt efter blixtlåset, så färre sömmar kan betyda mer töjbarhet, medan fler sömmar (och därmed fler separat skurna neoprenpaneler) oftast ger en bättre passform.
Så behöver du maximal rörlighet, eller är du på ett kallt ställe, är det värt att vara uppmärksam här.
Flatlock
Blindstitch
Taped
Sealed
Flatlock
Den här metoden innebär att kanten på en panel läggs över den andra och att man syr genom båda. Det ger den mest slitstarka sömmen av alla, med viss töjbarhet, men också många hål genom neoprenet som kan läcka. Därför används flatlock-sömmar normalt på sommarvåtdräkter.
Blindstitch
Blindstitch hittar du på vinterdräkter och dräkter i den dyrare delen av sortimentet, eftersom den släpper in betydligt mindre vatten än flatlock samtidigt som dräkten förblir töjbar. Den anges ofta som Glued Blind-Stitched, eller GBS, eftersom panelernas kanter limmas ihop kant i kant innan de sys. Nålen går då bara en bit in i neoprenet i stället för rakt igenom, så det finns inga hål hela vägen genom sömmen. Den är mycket vattenavvisande snarare än helt vattentät, och därför får vinterdräkter oftast tejp eller en liquid seal ovanpå.
Taped
Här har töjbar tejp lagts på insidan av sömmarna för att göra dem mer vattentäta och hållbara. Den fungerar som en extra barriär mot vatten som vill in i dräkten. Strategiskt tejpad betyder att den bara lagts på de mest utsatta partierna, medan helt tejpad betyder att varje söm är förstärkt.
Sealed
Här hälls flytande gummi över sömmarna för att göra dem helt vattentäta. På vissa dräkter görs det både på insidan och utsidan av sömmarna. Du ser det också beskrivet som liquid sealed, fluid sealed eller welded.
Kort sagt: flatlock duger till en sommardräkt du bara använder i varmt vatten. Till allt du använder från hösten och framåt bör du välja minst blindstitch, och till vintern blindstitch plus tejp eller en liquid seal.
5. Behöver jag en fodrad våtdräkt?
Vad är foder?
Behöver jag det?
Vilket?
Ett foder är ett extra isolerande lager på insidan av en våtdräkt, som främst finns på dräkter i mellan- och toppklass. Materialen som används är fortfarande töjbara och lätta, samt vattenavvisande och snabbtorkande, så att du slipper tung, blöt fleece mot huden.
I takt med att våtdräktstekniken utvecklas tar olika märken fram sina egna lätta, mycket isolerande foder som håller kvar värmen bättre utan tjockare neopren. Det är en bra egenskap, eftersom tunnare neopren ger mer töjbarhet, och surfar du i kallt vatten märks skillnaden verkligen.
När det är kallt är ett foder ett utmärkt tillägg: mer värme utan att du behöver ge upp dräktens rörlighet. Det betyder ändå inte att du alltid vill ha ett foder, även om det finns att välja. Materialen blir allt lättare och mer töjbara, men för surf i varmt väder behöver du det helt enkelt inte, och för tävling eller mer aktiva vattensporter bör rörligheten väga tyngre än den extra isoleringen, eftersom du håller dig varm nog bara genom att röra dig.
Väljer du ett foder är det värt att veta att den yta det täcker varierar mellan dräkter. I stort sett gäller att ju mer du är beredd att betala, desto större täckning får du, och surfar du regelbundet i vintervågor är uppgraderingen värd pengarna. Vissa dräkter har inget foder alls, till exempel nybörjar- och sommardräkter, medan andra är helt fodrade (1), vissa bara på ben och bål (2) och andra har bara en enda panel fram (3) för att skydda bålen bättre.
Eftersom de flesta surfmärken ständigt förnyar och uppdaterar sina konstruktioner för att skapa lättare, varmare och mer töjbara foder finns det gott om bra alternativ.
Här är några av de alternativ du kan hålla utkik efter:
Rip Curl E7 Flash Lining
Ett termiskt foder med hög lugg som håller kvar mycket lite vatten, vilket gör det både mycket varmt i vattnet och till ett av de snabbast torkande fodren mellan passen. Finns i Flashbomb-serien.
Billabong Furnace Graphene
Använder garner omslutna av grafen i stället för traditionella ihåliga fibrer. Billabong bedömer det som betydligt lättare och varmare än de fleecefoder det ersatte, och det går igenom hela Furnace-serien.
O'Neill TB4 Firewall
Ett lätt termiskt lager baserat på grafen som håller kvar mycket lite vatten och reflekterar tillbaka din egen kroppsvärme. Varmt utan en tjock fleeces volym, och används genom Hyperfreak Fire-serien.
Mystic Fox Fleece Lining
Mjukt och mycket varmt, med stora öglor i tyget som ger ett foder med hög lugg som håller mycket luft för extra isolering. Sitter oftast på bröst- och ryggpaneler snarare än i hela dräkten.
GUL Boltdry-X
Ett snabbtorkande termiskt foder som leder bort vatten från huden och håller en kudde av luft mot kroppen. Finns i Viper-serien, oftast tillsammans med GUL:s tejpade sömmar.
Prolimit Zodiac 2 Lining
Ett snabbtorkande, isolerande lager som dessutom transporterar bort fukt från huden så att du känner dig torr och extra varm. Sitter på bröst- och ryggpanelerna på Fire Steamer.
Xcel Radiant Rebound Lining
Ett metalliskt lager under textilen som reflekterar tillbaka din kroppsvärme. Används på överkroppen i Infiniti-serien.
De gör i stort sett samma sak på lite olika sätt, så i praktiken handlar frågan mer om hur stor del av dräkten som är fodrad än om vems foder det är. Titta först på täckningen, och välj sedan det märke vars passform passar dig bäst.
6. När ska jag använda tillbehör till våtdräkten?
När du väl har valt din våtdräkt förlänger rätt tillbehör den del av året du kan använda den, och håller din utrustning flexibel i växlande väder.
Tillbehören följer vattentemperaturen, inte kalendern. Skorna åker på när det är för kallt att surfa barfota, handskarna när händerna börjar tappa känsel, och huvan när du är i vintervatten. Att lägga till dem ett i taget förlänger din säsong för betydligt mindre än att gå upp till en tjockare dräkt.
Stövlar
Handskar
Huvor
Skor
När temperaturen sjunker håller neoprenskor tårna varma. De finns fodrade och ofodrade i upp till 7mm, så att du kan stanna längre i vattnet.
Tjocklek
Det beror på både vatten- och lufttemperatur, liksom på din egen preferens och hur lätt du fryser. Generellt väljer du det tunnaste par du klarar dig med, för bästa rörlighet och känsla. Så snart det känns för kallt att surfa barfota är ett par 3mm skor en bra start. Sjunker temperaturen ytterligare behöver du tjockare neopren för att behålla känseln i tårna.
Som en grov riktlinje:
3mm: När det först blir för kallt att surfa barfota, ungefär 13°C och lägre
5mm: Höst in i vinter i de södra delarna, ungefär 9-13°C
7mm: Djupaste vintern, och för den som surfar längre norrut, under ungefär 9°C
Skor på sommaren?
Det handlar inte bara om värme. På ställen där stranden är stenig eller där du surfar över rev är ett lätt par revskor din räddning. Gummisulan skyddar fötterna mot skärsår, sjöborrar och annat otrevligt i vattnet.
Modell
En annan sak att titta efter är skons modell eller form. De huvudsakliga varianterna är round-toe och split-toe.
Round-toe-skor ser ut precis som man väntar sig, som ett vanligt par skor med alla tår tillsammans, vilket generellt håller dem lite varmare.
Split-toe-skor är gjorda så att stortån sitter skild från de andra, ungefär som en tumvante för foten. Det ger bättre balans och grepp än round-toe-skor, men stortån kan bli kall när den sitter för sig själv.
Handskar och vantar är nästa sak att lägga till när vattnet blir ordentligt kallt. Neoprenhandskar finns i flera modeller, både fodrade och ofodrade, och i olika tjocklekar. Här är ungefär var var och en hör hemma.
Tjocklek
När du väljer tjocklek gäller samma råd som för skor. Så tunt som möjligt för optimal rörlighet och känsla, utan att händerna blir kalla. Gå upp en tjocklek om du vet att dina händer blir kalla snabbt.
3mm: Höst och milda vinterdagar i söder.
5mm: Vinter på de flesta håll.
5mm vantar: Djupaste vintern, eller om dina händer snabbt domnar.
Modell
Våtdräktshandskar finns som vanliga femfingerhandskar, som trefinger eller till och med som vantar.
Vantar brukar vara varmast, men du offrar förstås lite fingerfärdighet när fingrarna sitter ihop.
Vanliga femfingerhandskar ger dig bättre rörlighet i fingrarna, vilket är praktiskt om du har glömt att fästa din leash innan du tog på dem.
Trefingerhandskar (ibland kallade lobsterhandskar) ger dig fri användning av tumme och pekfinger, medan de tre övriga fingrarna hålls varma tillsammans.
Isande huvudvärk medan du försöker surfa är inte idealiskt, men en huva eller en neoprenmössa skyddar huvud och öron mot kall vind och mot vattnet.
Neoprenmössa
Perfekt mellan säsongerna, när huvudet börjar bli kallt men du inte riktigt behöver en hel huva. I kraftigare vågor kan en neoprenmössa spolas av huvudet, så då rekommenderas en huva eller mössa som fästs under hakan.
Separat huva
Ett enkelt sätt att göra din dräkt vinterklar. En huva täcker hela huvudet och sluter mot dräktens hals, så att mycket lite vatten rinner ner i nacken. Du kan ta med den när du vill och lämna den hemma när du inte behöver den.
Fastsydd huva
En huva som sitter fast på dräkten, så att du aldrig glömmer den. Du behöver inte oroa dig för att ha lämnat den i bilen eller glömt den hemma, den är alltid där. Den hindrar också vatten från att rinna ner i nacken. Den största nackdelen är att om du någon gång vill surfa utan huva hänger den irriterande kvar på ryggen av dräkten.
Öronproppar
År av kallt vatten och vind i öronen kan göra hörselgången trängre, vilket surfare kallar surfer's ear och som till slut kräver operation. En huva hjälper. Ett par ventilerade öronproppar för vattensport hjälper mer, låter dig fortfarande höra och kostar väldigt lite. De är värda att använda från ditt första kalla pass snarare än ditt första smärtsamma.
Inget förkortar en våtdräkts livslängd snabbare än hur den behandlas mellan passen, och att göra det ordentligt tar ungefär en minut.
Skölj den i kallt sötvatten efter varje användning, både in- och utvändigt. Salt, klor och sand bryter alla ner neopren.
Torka den ut och in och i skugga, över en bred galge. Direkt sol är det som gör neopren hårt och får det att tappa töjbarheten.
Låt den inte ligga i en varm bil eller hopknölad i en väska över natten. Värme och fukt tillsammans är det som gör att en dräkt börjar lukta.
Aldrig i tvättmaskin eller torktumlare. Använd ett våtdräktsschampo då och då om sköljning inte räcker.
Vik den över galgen i stället för att hänga den i axlarna i veckor, eftersom de då töjs ur form.
Reparationer är bäst att göra tidigt. En liten reva, eller en söm som börjar släppa, kan limmas med reparationslim för våtdräkter långt innan det blir ett hål som släpper in vatten.
Det borde vara allt du behöver för att smalna av valet. Är du fortfarande osäker, se hela sortimentet av våtdräkter eller hör av dig så hjälper vi dig att välja.
